Se, tolka och agera - om rätten till en likvärdig utbildning SOU 2010:95.
I betänkandet lämnas också förslag på förebyggande och främjande insatser. (16 december 2010).
G
runden till ”en tillgänglig skola” finns i FN: s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948, i vilken man kan läsa att alla har rätt till utbildning och i FN: s barnkonvention från 1989, som säger att barnens bästa alltid ska ligga till grund för beslut i samhället.
1993 utfärdade FN standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder. Nu skulle personer med funktionshinder utbildas i det allmänna utbildningsväsendet. (SOU 1998:66). För att klargöra hur denna utbildning för alla som skulle gå till arrangerades ett möte i Salamanca, Spanien 1994. Mötet som arrangerades av UNESCO samlade 300 deltagare från 92 länder. Salamanca-överenskommelsen behandlar ”inclusive education”, delaktighet och jämlikhet.
För att klargöra hur Salamanca-överenskommelsen skulle kunna fungera i Sverige tillsattes utredning som kom med sitt slutbetänkande FUNKIS - funktionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66). Den slog fast att alla elever skulle få sin skolgång på hemorten och att den skulle vara anpassad efter deras behov. År 2000 kom handlingsplan för handikappolitiken i Sverige - Från patient till medborgare. Den nya handikappolitiken slår fast att vi ska ha design för alla och att Sverige ska vara tillgängligt för alla medborgare 2010.
Se, tolka och agera
Skollagen (1kap 2 §) slår fast att alla barn och ungdomar, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden ska få en likvärdig utbildning över hela landet. Alla elever har rätt att få en lika bra utbildning oavsett var de bor. I utbildningen skall hänsyn tas till barns och elevers olika behov.
... Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. ( 1 kap 5§)
... I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.(1 kap 4§)
Läroplanerna kompletterar och konkretiserar de övergripande mål för skolan som skollagen anger. Föreskriver att alla som arbetar i skolan skall uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Läraren skall utgå från varje enskild individs behov och förutsättningar samt hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation. Studie- och yrkesvägledaren skall särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning.
Skolförordningen (2011:185) Kap 5, 2 § Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen.
Gymnasieförordningen (2010:2039) innehåller bl.a texter om rätten att få gå om, individuellt anpassat program, reducerat program, specialprogram, förlängd undervisning eller specialklasser.
Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Lagen trädde i kraft 1 april 2006. Den ställer bl a krav på skolans huvudman att bedriva målinriktat arbete, utarbeta likabehandlingsplaner, förebygga och förhindra trakasserier och vidta åtgärder då misstankar och kränkningar förekommer.
Nationell handlingsplan för handikappolitiken
Skolverket har varit sektorsmyndighet för förverkligandet av de handikappolitiska målen inom skolsektorn. Det tog fram en handlingsplan för arbetet Handlingsplan för arbete med de handikappolitiska målen inom skolsektorn för åren 2002-2010.
Tre myndigheter i samverkan fr.o.m 2008
Skolverket, SPSM och Skolispektionen ska samverka för att nå de uppsatta handikappolitiska målen inom skolområdet. Skolan ska vara tillgänglig och eleverna ska erbjudas en likvärdig utbildning. Genom utvecklad samverkan ska de bidra till en ökad tillgänglighet i bred bemärkelse. De ska gemensamt medverka till att undanröja hinder för inkluderande processer. Arbetet redovisas i rapporten:
Skolverkets sektorsansvar för handikappolitiken - rapport med anledning av ett regeringsuppdrag (2009-03-16, Dnr 2008:3519).
Hämtat ur rapporten:
6.3 Skolverkets insatser
▪ Diskriminering, kränkningar och trakasserier ska bekämpas
▪ Elever med funktionsnedsättning behöver förbättrad skolnärvaro
▪ Hinder fördeltagande i nationella prov ska undanröjas Skolverket lägger därför stor vikt vid att utveckla arbetet med anpassning av prov, bl.a. genom en IKT-basering och vid att fortsatt följa anpassning av provsituationen för elever.
▪ Användandet av IKT i undervisningen är viktigt för att elever med vissa funktionsnedsättningar ska utveckla sitt lärande Tekniska framsteg inom den digitala tekniken har vidgat förutsättningarna för kommunikation på ett sätt som särskilt kan gynna elever med svårigheter i lärandet. Området är svårt att överblicka och utvecklingen svår att följa. Skolverket avser att uppmärksamma betydelsen av IKT för elever med funktionsnedsättning i sitt utvecklingsstödjande arbete.
▪ Kännedomen om undantagsbestämmelserna vid betygssättning bör förbättras Skolverkets information tyder på att det finns en osäkerhet om tillämpningen av undantagsbestämmelserna och att kännedomen om dessa är ojämn. Skolverket avser att utveckla sin information om regler och förhållningssätt.
▪ Övergång från utbildning till arbete/högrestudier för elever och studerande med funktionsnedsättning ska underlättas Skolverket ska under våren 2009 redovisa ett utvecklingsarbete inom studie- och yrkesvägledningen där erfarenheter och lärdomar från kommuner och sko- lor presenteras och där också särskolan är representerad. Bland annat ska de lärande exempel som tillvaratagits i arbetet tillgängliggöras via Skolverkets hem- sida.
▪ Kommunernas handikappolitiska arbete ska synliggöras och stödjas Skolverket avser att följa upp kvalitetsredovisningarna ur ett handikappolitiskt perspektiv.
6.4 De båda övriga skolmyndigheternas insatser
Till denna rapport bifogas två promemorior där Skolinspektionen respektive SPSM redovisar sina prioriteringar och insatser (Skolinspektionen, Dnr. 01-2008:299 respektive SPSM, Dnr ALL 2009/273).
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ligger ofta bakom elevers frånvaro.
En nationell undersökning av omfattningen av långvarig ogiltig frånvaro för elever i grundskolan genomfördes av Skolverket under 2007. Undersökningen innefattande även kommunernas rutiner för att bevaka att skolpliktiga barn går i skolan samt vilka orsakerna är till långvarig ogiltig frånvaro. En del av undersökningen består av en intervjustudie med föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser som hade haft stor frånvaro från undervisningen i grundskolan. Den visade bl.a. att skolor haft svårt att bemöta eleverna så att deras rätt till utbildning inte äventyrades.
Skolverkets slutsatser utifrån ovannämnda studie är bl.a. att:
▪ skolmiljön måste utformas så att den passar alla barn
▪ noggrann närvarokontroll och uppföljning av allas frånvaro är förebyggande insatser
▪ ett respektfullt och nära samarbete mellan skolan och hemmen är viktigt och kan underlätta att elevers behov av stöd uppmärksammas redan innan allvarliga problem uppstått samt att åtgärdsprogram blir utarbetade.
Kommentarer