-
Facedown-generation
 Jag och hela min familj kan alla erkänna oss som beroende av sociala medier. Vi bloggar, facebookar, twittrar med mera med mera...Och? vad hände då? Jo, vi har blivit en del av en ny facedown-generation vilket jag nu känner skapar problem. För att jag saknar mer och mer de vackra ögon som brukade se mig när jag talade, den närvaro då vi fanns IRL..inte bara fysiskt närvarande med en pryl i handen. Jag har tänkt en hel de på detta, hur den icke fysiskt närvaron tär på verklig uppmärksamhet och bekräftelse. Visst, vi blir hörda och bekräftade även på nätet, en hel del faktiskt och av fler än i verkliga livet, men det är skillnad. Ja, det är SKILLNAD, det känns inte lika varmt i hjärtat som en varm kärleksfull närvande blick och ljuva RIKTIGA ord från mun till mun. Kanske låter jag nu som en gammal tant...men jag tar den risken. För jag vill leva i nuet, Carpe Diem, med mina medmänniskor, på riktigt.
Därför, har vi bestämt att lägga ifrån oss våra prylar (Iphone, padda mm) när vi kommer hem, för att se och höra varandra, och jag kan bara säga att det känns som början på ett nytt liv.
-
Anpassad undervisning vid NPF
Idag har vi vår fjärde träff i vår samtalsserie ”Vilse i skolan”. En grupp pedagoger deltar i vår kompetensutveckling som sker genom diskussioner runt förhållningssätt utifrån Ross Greens bok Vilse i skolan samt arbete med hjälpmedel.
Jacob Forsberg besöker oss idag och berättar om hur han tillrättalagt skolans arbete runt en elev i grundskolan som har diagnosen Asperger, ADHD och Tourettes. Jacob är mycket lösningsinriktad och har gjort ett strålande jobb som assistent för denna elev. Jacob berättar att han fått handledning av en pedagog från särskolan samt en pedagog från Elevhälsan.
Vad har då Jacob gjort som hjälpt eleven att fokusera på sitt lärande, jo han har använt följande..
· Stoppljus för humörskontroll, gå från rött till gult och grönt · Sociala berättelser · Schema där det stod vad som skulle göras och när, färgkodat, olika färger för olika ämnen osv · En dagsplanering där eleven kunde stryka händelser eftersom. · Tejpade runt elevens arbetsbord för att eleven skulle veta var han skulle befinna sig. · Med denna tydliga struktur klarade eleven att mycket väl uppnå skolans mål. · Ett lugnt rum där eleven kunde dra sig undan för vila. · Fick en kopp choklad varje gång eleven kom i tid till skolan, efter det kom eleven alltid i tid.
-
Samverkan mellan tre kometenser
Jag och några fina kollegor har samlat it-pedagoger, specialpedagoger och skolbibliotikarier för en samverkansträff. Tillsammans ska vi fundera på våra olika kompetenser och uppdrag och om hur vi tillsammans kan göra en bättre skola där fler elever känner sig motiverade för att lära sig nya saker och där fler uppnår målen.
Under dagen kommer grupperna att få arbeta med ett case, nämligen Pelle Jöns och skolan
Case: https://docs.google.com/document/d/1P0pt4hYUyySlhv1uiUIp4iRIITK8g1tmUG6XLGJMhdY/edit#
-
Vad har jag på agendan?
Denna fråga fick jag idag av en pedagogisk utvecklare från Botkyrka. Och tänk vad bra det är att ibland få den frågan, att tvingas fundera på vad man egentligen gör?
Ofta tycker jag det är så mycket på gång att jag inte riktigt vet vad jag jobbar med egentligen, men visst det är något med skolutveckling, specialpedagogik och it/lärande....och högre måluppfyllelse förståss. Ibland kallar jag mig bara för måljägare, det passar nog bäst. Allt jag gör, gör jag för våra barn och ungdomar, för att så många som möjligt ska må bra och nå sina mål i livet. Det är min ledstjärna.
Men jag svarade ungefär så här:
Hm... Jag jobbar eg på som vanligt, nya utmaningar varje dag hemma i Umeå ;) Håller just nu på att utvärdera användningen av våra alternativa verktyg på samtliga 43 grundskolor ser över hur man kan anpassa NP i matematik och när pysparagrafen får/bör användas. Håller kurser i alternativa verktyg, Ipad, tankekartor, läsa Daisy osv. Vi ser över hur spec/it-pedagoger och skolbiblitikarier kan/bör samarbeta. Jag håller några nätverk tex Skriva sig till läsning, alternativa verktyg, Undervisa i läsförståelse-forskningsbaserade metoder och har en samtalsserie om NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) enligt Ross Green och hans samtalsbaserade modell....
Ibland något externt uppdrag här och där. Det kan vara tex Ipad, stöd i lärandet genom vissa appar eller som jag nyligt gjorde i Östersund tillsammans med Skolverket, om anpassningar i prov- och bedömningssituationer...om teknik, stöd, rätt att visa sina kuskaper, dator på prov=fusk? NP, pysparagrafen, praktiska tips osv.
Ja, det är inte konstigt att jag ibland känner mig lite snurrig och okoncentrerad, men en sak är säker, jag känner att mitt jobb är viktigt och är glad för att jag kan göra saker som hjälper andra.
-
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och undervisning
 I senaste numret av Skolvärlden (nr 1 2012) utgiven av Lärarnas Riskförbund skriver Anna Lundh, överläkare i barn- och ungdomspsykiatrion att stor klass, otydlig struktur, mycket självständigt arbete, lärarlag och projektarbeten kan vara en mardröm för elever i neuropsykiatriska svårigheter.
Detta är vanliga arbetssätt i dagens skola med många olika lärare och arbete i projektform. Arbetslivet önskar människor som kan dra igång projekt så kompetensen behövs.
Vad gör vi då? Ska vi sluta med lärarlag och projektarbeten. Nej, skulle jag nog säga men att vi däremot måste styra upp projektarbeten. Jag menar att ha en mycket god struktur och planering med många delmål och ständig återkoppling och styrning från en närvarande pedagog. Där eleverna ska veta vad de förväntas göra, få hjälp att komma igång samt hjälp att välja arbetssätt. När ett moment är avklarat så kan man gå vidare till nästa moment. Här kan man få mycket hjälp av dagens teknik tex så kan läraren göra en planering i Gooogle Kalender och dela ut den till eleverna med hållpunkter. En lärplattform kan innehålla uppgifter och delmål med olika sätt att ta till sig kunskap tex filmer, bilder, text, källor osv. Bra är även om eleverna kan se hur andra elever gör, öppna arbetsrum som ger idéer och tankar till andra. Eller varför inte utgå från en gemensam digital tankekarta, Claro Ideas har vi i Umeå och i den kan man låta eleverna fortsätta att skriva utifrån en tankekarta vilket ger ett gott stöd för struktur och för att komma igång. I artikeln läser jag även om hur Gustav Adofsskolan redan i planeringsstadiet utgår från de elever som har olika svårigheter och därefter lägger till olika utmaningar för andra elever. Rektor Ann-Christin Pinola jämför med fysiska nedsättningar och menar att man inte heller skulle planera att träffas på en kulle om man hade en rullstolsburen i klassen.
Anna Lundh menar att det är bra att stimulera flera sinnen vid lärandet som hörsel, syn och motorik. Vissa elever menar dock Anna behöver ett hjälpjag tex de som har svårt att komma igång, avsluta samt om det finns svårigheter med det sociala samspelet.
I Umeå arbetar vi aktivt med att förbättra skolsituationen för dessa elever genom att olika typer av kompetensutveckling. För om man inte förstår så gör man sällan någon aktivt åt problemet som lärare, då är det lätt att säga de kan om de vill eller de är lata. Idag kör jag tillsammans med några kollegor igång samtalsserien "Vilse i skolan" för andra gången. Vi samlar ett tjugotal pedagoger, läser Vilse i skolan av Ross Green, diskuterar, ser på film och visar på tips för att bli en bättre medmänniska och en bättre pedagog.
-
Utöka ordförrådet med digitalt memory
Jag har fått en fråga från pedagog i Umeå. "Finns det något digitalt memory där man kan lägga in egna bilder och ord?" Pedagogen vill använda det till sin elev med språkstörning för att lära sig nya ord. Bilderna förtydligar ordet samt blir en minneshjälp för att komma ihåg de nya ord man lär sig, svenska eller tex engelska. Jag tog hjälp av mina kollegor och fick några bra förslag.
och ljud. Man kan även välja mellan de bilder som följer med i köpet.
 Fotomemoryspelet är en app för Ipad. Även här kan man lägga in egna bilder och ljud. En annan idé var att använda sig av en interaktiv skrivtavla och göra ett memory i tex Notebook.
-
Inbyggd talsyntes i iOS5
Om du har iOS5 på din Ipad/Iphone/mac så kan du slå på funktionen "Tala markering" då har du en fungerande talsyntes. Gå till Inställningar, välj Hjälpmedel och slå på funktionen Tala markering. Markera sedan vald text och välj "Tala" som anges som ett val vid markering och din text läses upp. Du kan även välja engelska under Inställningar, Internationellt och språk.
-
Sociala berättelser och Storybird
Storybird kan användas på många sätt, ett kan vara för att förklara hur man mår, vad man tänker eller händelser som bör berarbetas.
Jag har gjort en liten Storybird för att beskriva känslor. Kanske elever kan göra Storybirds för att berätta deras historia?
Jag och mina känslor on Storybird
Här är en bra instruktionsfilm om Storybird.
-
Daisy
Så härligt att vi har Daisy, inlästa talböcker och vissa med både ljud, text och bild. Dessa får alla låna och läsa som har lässvårigheter. Det finns ca 90 000 ljuddaisyböcker och ca 1000 ljud, text och bilddaisy att välja mellan från tpb.se.
Vad är räknas då som lässsvårigheter? Det kan tex vara motoriska svårigheter, Dyslexi, synnedsättningar, uppmärksamhetsproblematik enligt TPB. Nu kan alla med lässvårigheter själva ansöka om tillstånd att ladda hem daisyböcker direkt till sin dator, smartphone eller surfplatta.
Vill du lyssna på daisyljudböcker i din mobil så kan du använda dig av appen DaisyReader som finns för både Android samt Iphone/Ipad. Har du en Iphone/Ipad kan du även köpa appen InDaisy där du kan läsa dasiy med ljud och text/bild.
I Umeå har alla elevdatorer och pedagogdatorer utrustats med läsprogrammet Amis. Jag har gjort en instruktionsfilm för att visa hur man använder Amis.
Att arbeta med inlästa böcker kräver en speciell studieteknik. Jag rekommenderar att alltid börja med skönlitteratur för man går över till facklitteratur. Det kan vara svårt att lyssna till fakta, här behöver man träna på att sätta bokmärken, ta anteckningar och lyssna om när man inte förstår. Anita Hildén har gjort en folder om hur man arbetar med läsutveckling genom talböcker som är bra.
-
Skolbloggar i Umeå
 Att blogga ligger mig varmt om hjärtat då det är ett bra sätt berätta samt att reflektera med andra och på så sätt utveckla sina tankar. Verktyget är enkelt att lära och använda sig av. Själv använder jag Blogger.
I Umeå börjar fler och fler pedagoger skapa bloggar med sina elever. Dessa pedagoger och elever vill gärna ha kommentarer på sina inlägg och jag har samlat några av de bloggar som jag känner till på denna sida. Någon bloggar om tips på böcker de läst, någon på engelska för att jobba med språk och kultur, någon om vad de gör.
Man kan använda en blogg till många ändamål. Det finns dock några saker man bör tänka på före man kör igång, tex bör man ha en idé om vad den ska handla om, vilka man vill nå osv. detta beskriver Webbstjärnan bra, där kan man även anmäla sin blogg till deras tävling!
När det gäller bloggar och specialpedagogik så finns många fördelar. Man skriver korta texter, använder många bilder, gärna filminslag som stödjer budskapet. Det är även ett mycket motiverande arbetssätt som gör att elever lägger ner mer energi i sitt skolarbete. Man visar upp vad man gör och kan snabbt få feedback. Det går utmärkt att skriva i bloggen tillsammans med Claro Read så att man hör vad man skriver. Och den finns kvar, man kan inte glömma den hemma...men man kan alltid läsa den hemma.
|
Nyhetsflöden 
Från Par till Par
